Härom veckan fladdrade en nyhet snabbt förbi, som nyheterna gör nuförtiden. Nyheterna är oftare bisarra i sin karaktär, man lyfter på ögonbrynet på bussen, på väg mot nästa möte. Det är svårt att hinna reflektera över allt.
Just den här nyheten sa att 18.000 kor hade dött i en explosion i Texas. 18.000. Hur har man ens 18.000 kor på ett ställe? I något jag antar inte var helt drömmiga levnadsförhållanden. Borta.
Läste vidare och lärde mig följande.
83% av den jordbruksmark som finns idag används för att mata djur, men dessa djur står bara för 18% av vårt kaloriintag. Ytan som används för att odla dessa spannmål är idag ungefär som Nord- och Sydamerika tillsammans.
Perspektiv
En ko har vänner. Känner igen ansikten efter decennier. Hoppar av glädje, älskar att bli kliad, skriker efter sina kalvar när dom tas ifrån en. Jag har suttit och tittar ut över kor på ängar i flera år och sett hur dom tar hand om varann, oroar sig, tröstar, visar ömhet, blir rädda.
18000 kor.
Att ändra sättet vi äter är ett av de absolut mest effektiva sätten att frigöra jord som behöver återställas på olika sätt för att vi ska minimera effekterna av klimatförändringarna. Tänk om vi drog ner det till hälften?
På BBC läser jag ”Between 2018 and 2021, nearly 3 million farm animals died in fire, with 1.76m chickens dying in the six largest fires over that time period.”